Fairytale

Jag kommer antagligen aldrig bli helt återställd efter allt jag gått igenom i mitt liv & jag förväntar mig inte det heller. Jag vet att jag inte fungerar som normalt just nu, men jag hoppas att jag en dag kommer göra det med hjälp av de människor som finns omkring mig.

Jag har nästan i hela mitt liv blivit belönad med sorg och lidande varje gång jag har varit glad och lycklig, på riktigt. Det slår aldrig fel. Därför har jag varit och är fortfarande rädd för att vara glad och lycklig, men jag är det ändå, för att jag är en evig optimist! Det är sån jag är innerst inne, men på senaste tiden har det bara varit en fasad jag lyckats bygga upp för att ingen ska se att något är fel. Därför har jag sedan allting hände tagit avständ från allt roligt, från alla sociala tillställningar och ifrån mitt sociala umgänge, för jag orkar inte hålla uppe fasaden och jag vågar inte vara glad.

En dag, kanske, men inte nu...